winodino

idag var en såndär pest-dag man kan ha ibland. vaknade, inte utvilad alldeles för tidigt, men något för sent för att kunna ta det i lugn takt på morgonen. på väg till skolan är tåget försenat eftersom det står ett trasigt tåg på stockholms central... finns det inte fler spår eller drömde jag det inatt?

gruppredovisningen gick inge bra, det var rent ut sagt kass. helt okoordinerad, ingen hade ansträngt sig (förutom jag då, satt faktiskt igårkväll och kämpade ihop min del och det gjorde ingen annan kan jag säga eftersom de fick/tog rena manus från arbetsgruppsmötet) och X avbryter, bossar och bestämmer, han blir dessutom arg på en stackare som är helt misstolkad av monsieur. suck för den människan, han har ingen som helst tro på att nån annan än han själv har rätt. 

efter seminariet ska jag till jobbet. Det är bara det att någon/något har rivit ned en elledning i älvsjö vilket resulterar i att vi alla får åka ersättningsbussar till telefonplan och ta tunnelbana därifrån, men SL är förstås inte nöjda förrens alla spårkunder är drabbade så även tunnelbanan stannar vid mariatorget x antal år för att vänta medans de forslar bort ett trasigt tunnelbanetåg (denna gång!) från centralen. Så, nu är är alla spårkunder drabbade (ja, alltså roslagsbanan är ju alltid försenad eller inställd på morgonen och tvärbanan brukar det också vara nåt fel på, har jag missat nåt spårfordon?).

tur att jag åkte en timma för tidigt till jobbet för jag hann precis. men det är klart att jag inte får pusta ut på jobbet eftersom alla förbannade (arga) spårresenärer måste dit de ska och snabbt och därför ringer de taxi, taxi som inte går på räls utan tutar, trixar och fixar sig fram, dit de ska. och det ringer i ett i sex timmar, tills jag går hem. och då går tåget som det ska och jag är trött, hungrig och orolig för om jag kommer klara hemtentan vi fick idag, eller inte. Vilken jävla dag alltså... fy fan. 

vi ses om en vecka, då har jag lämnat in min tenta och kliver ur mitt zombieskal, förhoppningsvis.

strömavbrott, förseningar. 1, 5 timmar att ta sig hem idag från skolan till skillnad från den vanliga halvtimmen. jäklarns tänkte jag men förstod snart att jag faktiskt inte var så arg, jag hann göra en massa bra saker på vägen som jag aldrig skulle gjort annars. jag lärde känna min klasskamrat, handlade, tog en promenad i rusket och läste lite tidning. Förseningar och stopp i tågtrafiken kan vara ganska befriande ibland, om man inte är riktigt hungrig vill säga... vilket jag är nu. ska genast ta mig nåt i magen.

Det var länge sen jag gick upp så tidigt som i fredags. det var mörkt och kallt och tyst. den gamle mannen som bor i ett av de stora röda husen nedanför oss var uppe med krattan och hämtade tidningen som alltid. i somras var han uppe i ottan och ansade sina buskar, på hösten krattar han, kulna vintermornar skottar han snö och på våren har jag sett honom ta kvicka promenader med freestylen i högsta hugg. :)

Så skulle jag vilja ha det, var morgonpigg, gå upp tidigt och vara alert hela dagen. jag har förstått att jag är trött mest hela tiden, det är sällan jag är piggelin. och detta orkar jag förstås inte göra nåt åt, den onda spiral jag hamnat i.

Sitter på jobbet fram till 02 inatt. och jag måste erkänna att jag är riktigt trött. riktigt jäklarns trött.

Jag önskar verkligen att jag inte kommer att tröttna på att plugga när jag är klar på södertörn, jag vill röra mig vidare, se lite mer, kunna lite mer innan jag börjar jobba. 

Om ni tycker att jag svamlar så är det för att jag gör det, jag är som sagt riktigt trött... :) får iaf bil hem.

jag skulle verkligen vilja berätta något djupt idag men i ärlighetens namn är det nog bäst att jag lägger ned istället.
Hoppas att alla jag känner ligger och sussar sött nu.

Idag kände jag för första gången i höst vinterkylan, inte rå eller isande, den togs bara emot av en hand som drog jackan lite tätare om halsen.

De senaste veckorna har för mig varit en enda jakt på mer tid. Hur man kan mjölka dagen på mer tid än den har är fortfarande ett mysterium, jag sover helt enkelt mindre, är tröttare. kanske retligare.

jag har fortfarande inte så mycket tid som jag skulle vilja ha, jag vill göra hundra saker och fortfarande hinna läsa allt varje vecka, det är tyvärr en omöjlig ekvation har jag lärt mig. en sak i taget, en dag i sänder.

köpte lite godis för att lätta upp pluggandet, VILL VÄLJA MINA EGNA BÖCKER! makt och försörjning hur upphetsande är det på en skala?

Det enda roliga i skolan är våra redovisningar varje vecka. Sist skrev vi en saga som vi läste upp i skenet av ett tänt ljus. ¨Terminen började bra, vi var äntligen ett drägligt antal i gruppen, 4 personer. det gick att både höra och höras. Men nu är vi åter 5 utan att egentligen blivit tillfrågade. jag blir bitter på folk som tar för givet. det har gjort arbetsgruppen så mycket jobbigare att jag inte ser fram emot den särskilt mycket varje vecka. tyvärr. ibland blir jag less på allt.

längtar till om ett år ungefär, när vi är klara. funderar på om jag kommer att börja jobba eller plugga vidare. vill nog plugga allt det där jag tänkt mig. kanske bäst att passa på, sen vill jag resa världen runt och se konstiga ställen. Men nu ska jag resa Europa runt i McKay och upptäcka den förbannade europeiska hegemonin vi måste leva med. ses senare, och klokare.